Hur du hittar den bästa ångugnen– och lite om vad och varför

Tekniken att använda vattenånga vid matlagning är egentligen inte någon fluga. Tvärtom finns det arkeologiska kvarlämningar på flera platser runt om i Norden som daterar metoden så långt tillbaka i tiden som 6 000 år. Då, på yngre stenåldern och framåt, ångkokades maten i så kallade kokgropar där råvarorna placerades på upphettade stenar och sedan täcktes av torv och jord. I dag är ångugnar med teknikens hjälp uppdaterade till det moderna livet, vilket också innebär att det kan te sig som ett myller av olika funktioner och utformningar på den ökande marknaden. I den här artikeln reder vi ut begreppen så att du som konsument kan göra ett välinformerat köp.

Det (nästan) magiska med ånga

Sextusen års bruk i Norden och det ökande intresset även utanför restaurangbranschen tyder på att det finns något nästan magiskt i att använda vattenånga som tillagningsmetod. Och så är det faktiskt, om vi ser till några av ångugnens fördelar:

• Råvarornas smak, konsistens och färg bevaras på ett helt annat sätt, speciellt i fråga om grönsaker.
• Vitaminer, mineraler och andra näringsämnen lakas inte ur i lika hög grad. Bland annat har jordbruksdepartementet i USA visat på en högre förekomst av exempelvis C-vitamin och folsyra i jämförelse med kokning.
• Fuktigheten förhindrar att maten blir torr, och gör även ångugnen idealisk för återuppvärmning av de där resterna som står och skräpar i kylen.
• Smaker överförs inte mellan livsmedel vilket möjliggör tillagning av flera saker samtidigt.
• Ångans mer effektiva värmeegenskaper bidrar till en snabbare tillagning.

Vad ånga däremot inte kan trolla fram är den där gyllene stekytan på olika typer av kött – för det krävs andra tekniker som vi precis ska komma till.

Vilken är din typ?

En bra utgångspunkt är att fundera över vad ugnen ska användas till och vilka funktioner som behövs. Är du exempelvis en van vardagsmatlagare, en specialiserad helgkock eller en flitig brödbakare? Beroende på användningsområde så finns det tre olika typer av ångugnar att välja mellan:

• Ugn med enbart ångfunktion.
• Kombinationsugn med exempelvis ånga, varmluft och grillfunktion där ångfunktionen kan användas i kombination med eller utan de andra.
• Ugn med värme och ångfunktion, utan möjlighet att använda enbart ånga.

Den första typen är mest specialiserad och passar bra i ett kök där matlagning står högt i kurs och där det finns en annan ugn att använda vid tillfällen när ångugnen kommer till korta eller när sällskapet är stort. Söker du i stället mångsidighet passar den andra typen bra. I en kombinationsugn finns valmöjligheter som de andra två typerna saknar då ångan kan kombineras med varmluft för att uppnå den där krispigheten likaväl som användas för sig själv vid tillagning av bland annat grönsaker och fisk. Den tredje typen är oftast den minst kostsamma men saknar också en renodlad ångfunktion. Likväl kan den fungera utmärkt vid till exempel bakning.

För att belysa de olika typerna kan ett test som Råd & Rön utförde häromåret användas som underlag. I testet undersöktes olika aspekter hos sju olika ångugnar, varav fem var av kombinationstyp, en med enbart ångfunktion och en utan möjlighet att endast använda ånga. Den renodlade ångugnen, en Siemens, fick det högsta totalbetyget och likaså högst betyg vid tillagning med ånga. Men bristen på mångsidighet gjorde att utmärkelserna ”Bäst i test” och ”Bra köp” gick till tre av kombinationsugnarna – två av dem från Electrolux och en från Bosch – medan ugnen utan exklusiv ångfunktion ansågs ”billig och bra”.

Håll koll på detaljerna

Oavsett vilken typ som faller i smaken så finns det några saker att hålla utkik efter och reflektera över som kan påverka valet av ångugn.

• Vattenbehållare. För att kunna använda ånga behövs någon typ av vattentillförsel och vanligast är att det sker via en behållare som fylls på manuellt. Ju större vattenbehållare, desto längre tillagning utan avbrott. Det finns även modeller, speciellt i det högre prisregistret, som har en fast vatten- och avloppsanslutning. Det är ganska ovanligt på den svenska marknaden.
• Storlek. Som ett exempel kan nämnas att ugnarna i Råd & Röns test varierade rejält i volym – från 30 till 72 liter! För att kunna tillaga flera saker samtidigt krävs ofta en större volym. I testets minsta modell kunde vissa moment inte ens utföras på grund av att de helt enkelt inte fick plats.
• Ugnens reglage och inställningar. Det skiljer mycket från ugn till ugn vilka inställningar som kan göras – vilket temperaturintervall som är möjligt, hur mycket ånga som används och olika färdiginställda program är några av sakerna som varierar. På vissa ugnar finns till och med autoprogram där tid och temperatur beräknas automatiskt beroende på vad som tillagas. Pröva gärna innan köp och kolla eventuellt igenom instruktionsboken också så att den är begriplig.
• Energieffektivitet. Alla ugnar har en energimärkning och energiklassen, från A+++ till D, talar om hur mycket el som förbrukas i förhållande till volymen. På märkningen visas också hur mycket energi som går åt vid ett användningtillfälle som motsvarar tillagningen av en stek. Ett tips är att inte bara titta på energiklassen utan också jämföra energiåtgången eftersom det varierar mycket inom samma klass.
• Garanti. Det är trist när saker går sönder eller inte fungerar som de ska och det är ännu tristare om det inte finns någon garanti som gäller vid de tillfällena. Fråga återförsäljaren eller kolla upp vad som gäller för just det märket eller modellen du är intresserad av innan köp.

En sista puff på vägen

På den svenska marknaden finns välkända varumärken som Electrolux, Siemens och Bosch, men även mindre kända som exempelvis Smeg eller Gaggenau. Även om ångugnen har kommit en lång väg från stenåldersgropen så kan det vara en god idé att läsa tester och recensioner, fråga andra användare och undersöka forum innan köp. Och kom ihåg – den bästa ångugnen är den som passar dina behov och din plånbok, vare sig du är inbiten expert eller glad amatör i köket.